Projekten Futurum.kom och Kombib.eu har vissa beröringspunkter och för att klarlägga vad som tillför vilket projekt har Ulf Redmo sammanställt ett dokument (pdf) som reder ut begreppen.
//Maria Lundqvist
Arbetet och projektplaneringen av Futurum.kom fortsätter men med vissa justeringar i upplägget. Vi har varit i kontakt med handläggare på Region Blekinge och meddelat att vi drar tillbaka vår ansökan men återkommer med en ny 2010. Det var inga problem och vi är välkomna att lämna in en ny ansökan. Anledningen var att även handläggare på projektkontoret på Regionförbundet Kalmar läst igenom ansökan. De konstaterade att vår ansökan fokuserade för lite på regional utveckling. Detta skulle troligen innebära ett avslag. Vi måste därför vässa argumenten och tydliggöra behovet av Futurum.kom.
Däremot så underströk man att ett positivt besked från en region kommer att leda till att vi får bidrag från samtliga tre regioner. Dock vill förbundet också avvakta Kulturrådets beslut samt få intyg från kommunerna att biblioteken kommer att medverka och delfinansiera Futurum.kom.
Handläggaren på Regionförbundet föreslår:
- att en ansökan till de tre regionerna lämnas in i samband med att ansökan lämnas in till Kulturrådet 1 mars.
- att ansökan omarbetas så att det blir mer fokus på de behov de målgrupper har som biblioteken har eller bestämmer sig för att jobba med under projektets tre år (se nedan)
- att kommunbiblioteken avger ett ”letter of intent” att de verkligen kommer att bidra med medel under projektets tre år (Regionbibliotek Kalmar kommer att formulera och förmedla brevet).
För att vi i ansökan ska kunna fokusera ytterligare är det viktigt att biblioteken nu intensifierar arbetet med att bilda kluster/utvecklingsgrupper och identifierar prioriterade målgrupper och deras behov. Region- och länsbiblioteken kommer att ge hjälp i detta arbete.
Futurum.kom fortsätter enligt tidplanen, dock behöver vi i och med detta korrigera innehållet i och förfarandet kring upphandlingen och projektansökningarna.
OBS! Ladda ner detta PDF-dokument för mer detaljerad information!
Rapporterna med värdegrunder och värdegrundsdiskussioner har ramlat in i strid ström. Så gott som alla bibliotek är färdiga nu.
Rapporterna finns samlade under Värdegrund.
//Maria Lundqvist
Deltagande biblioteks chefer bjuds in till ett gemensamt möte angående aktuell information och planerade ansökningar rörande projektet.
Mötet hålls på Växjö stadsbibliotek torsdag 8 oktober kl 9.30-15.
Anmälan om deltagande görs till ulf.redmo@softcenter.se senast 5 oktober.
//Maria Lundqvist
Värdegrundsdiskussionerna pågår ute på biblioteken. Rapporter har börjat trilla in om hur arbetet fortgår. Karlskrona och Ronneby har rapporterat in deras diskussioner.
Du hittar rapporterna under Värdegrund i menyn.
Vi vill gärna ta del av era rapporter och resultat av diskussioner efterhand som de blir färdiga för att komplettera listan.
//Maria Lundqvist
Ett projekt om kommunikation, marknadsföring, synliggörande har också stora portioner förändring av organisationskultur och synsätt. På Ning:en Library Youth and Teen Services 2.0 hittade jag videon Librarian 2.0 Manifesto. Hur skulle en video om ”Bibliotekarie 2.0 manifest” se ut? Någon som har idéer kring formuleringar, bildval, innehåll? Finns det utrymme att göra många varianter?
// Pia Malmberg-Kronvall
Oftast är ju inte svart text på vanligt A4-papper att föredra när man gör reklam. Men det finns knep som blir geniala i all sin enkelhet.
Foto: plindberg på Flickr
Tilltal och timing är A och O.
På årets Biblioteksdagar presenterade Åse Hedemark sin avhandling Det föreställda biblioteket. I den undersöks debatter och diskussioner om folkbibliotek i TV, radio och dagspress från 1970-talet fram till 2006. Vad har det debatterats och skrivits om? Framför allt om böcker. Vilka har varit tongivande i det som debatterats och skrivits? Framför allt författare. Vilka har synts minst? Företrädarna för biblioteket. Vad har detta gett för bild av biblioteket? Den traditionella och begränsade – en plats där man lånar böcker. Punkt.
Därför är det inte alls konstigt att allmänhetens bild av biblioteket är just denna – att man lånar ut böcker. Därför pratar politiker välvilligt vid konferenser om hur de minns sin barndoms lånebibliotek. Därför har yrket låg status och lågt löneläge – man lånar ju bara ut böcker.
Bibliotekens företrädare är generellt usla på att tala om vad man faktiskt kan och vad man faktiskt gör; vad bibliotekens professionalism och mångfald faktiskt består av. När förberedelserna och diskussionerna nu pågår om det strategiska kommunikations- och marknadsföringsprojektet Futurum.kom kunde det därför finnas skäl för många biblioteksorganisationer att fundera över vad man gör med en i sammanhanget så basal sak som en verksamhetsberättelse. Om man nu gör något alls. Och varför.
I Knivsta, en kommun på 13 000 invånare mellan Uppsala och Sigtuna, har man tänkt till och gjort något. 2008 firade Knivsta fem år som egen kommun och biblioteket hade då legat 10 år i centrum. Resultatet blev den femsidiga (färgkopierade) verksamhetsberättelsen Festligt på Knivsta bibliotek, där man förstås också la ner en del arbete på en snygg grafisk utformning.
Bibliotekschefen Agneta Månsson berättar (Länsbibliotek Uppsalas Upplysningen 1: 2009):
- När jag var nybliven bibliotekschef här i Knivsta så ringde pressen någon gång efter nyår och var intresserad av vår utlåningsstatistik. De ville också ha topplistor på de mest utlånade vuxen- respektive barnböckerna. Jag blev överrumplad och tyckte att det var rätt torftigt med den informationen, när vi ju också gjort så mycket annat.
Därför bestämde jag mig för att vara proaktiv året därpå och förutom att jag svarade på det de ville veta, så kunde jag berätta om det andra vi gjort, och dessutom lämna alltihop i en pappersvariant. Sedan visade det sig att den här pappersvarianten var användbar i en massa olika sammanhang, som vid nämndmöten, studiebesök, rapporter, för marknadsföring osv.
Agneta Månsson får slutligen frågan om hur man använt sig av biblioteksplanens mål i arbetet med verksamhetsberättelsen. Hon svarar så här:
- Att koppla redovisningen av vad vi gjort till biblioteksplanen och dess mål är ett sätt att visa att vi aktivt arbetar efter de mål som politikerna satt upp och att biblioteksplanen är ett viktigt styrinstrument.
Det vore intressant att få ta del av erfarenheterna om hur verksamhetsberättelser i Blekinge, Kronoberg och Kalmar används. Är de bara något som produceras för att i bästa fall nämndens politiker skall läsa dem för att sedan hamna i en pärm? Eller kan det vara så att det finns en tanke om marknadsföring av biblioteket i det som skrivs?
Lars Johansson
Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar utlyste en namntävling till vårt gemensamma kommunikationsprojekt. En jury har nu utsett vinnaren, som förutom äran vinner ett gratiserbjudande till en valfri kurs ur vårt kursutbud under det närmaste året.
Vinnaren är Metta Kamp, Teleborgs bibliotek i Växjö och hennes motivering löd: FUTURUM – visar vägen till framtidens bibliotek.
Juryn tycker hennes egen motivering är alldeles tillräcklig. Vi har dock tagit oss friheten att lägga till .KOM, för KOMmunikationsplanering. Bra jobbat, Metta!
// Christer Bergqvist och Ulf Redmo
Detlef Barkanowitz refererade i sin presentation till Ingebrigt Steen Jensen vars bok Ona fyr kan tjäna som inspiration till värdegrundsdiskussionerna. Jag bloggade om den här boken på sydostbloggen. Här är inlägget för den som vill läsa vidare.
//Maria Lundqvist
Senaste kommentarer