Bland varumärken och runda bord i Stockholm

april 26, 2011 at 6:55 f m 1 kommentar

Den 15 april hade Svensk biblioteksförening en seminariedag under namnet ”Bilder av biblioteket – om marknadsföring och varumärken”.

Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening inledningstalade och påpekade att marknadsföring och varumärke är två viktiga ingredienser för att påvisa bibliotekets möjligheter och värde. Detta innebär att biblioteken måste våga tänka nytt. Mediebruset är stort och utbud från TV och Internet har en tydlig konkurrenseffekt. Frågan är då naturlig: ”Hur syns och hävdar sig biblioteket i dagens mediebrus?”. Enligt Niclas Lindberg ska biblioteket och dess personal vara omtyckta och älskade och därmed skapa en position som gör biblioteken unika och oersättliga. Bibliotekets unikitet ska leda till att människor uppfattar biblioteket som den självklara mötesplatsen, som sätter kunden i centrum. Genom ökad individualisering blir vi hjältar för den enskilde brukaren. Här skapas en dialog, som är början till ett genuint varumärke.

Bo Melin från Innovaform var dagens gästföreläsare och rubriken var Bibliotek 2.0 ett starkt varumärke

• Berättigandet bekräftas av kunden
• Varumärket betyder något och berör kunden på ett relevant sätt
• Varumärket ökar förutsättningen för lönsam och långsiktig tillväxt

Vi måste vara medvetna om att en överkommunicerad värld gör att hjärnan bromsar och selekterar informationen. Detta gör att vårt informationsflöde måste förenklas, förenklas och förenklas. Det ska vara enkelt för kunden att välja. Budbäraren är viktig och vi måste inse att rekommendationssamhället är här! Ett varumärke måste äga ord, till exempel VOLVO.

Identitet och förtroende
Man måste vara trovärdig. Det gäller att komma ihåg att ”Högst trovärdighet har icke-köpt reklamyta”. Det betyder att kommunikatören har det högsta värdet. Hos biblioteken betyder detta personalen. Förtroende skapas genom positiv erfarenhet av verksamhet. Vi måste vara medvetna om den allmänna opinionens och kundernas syn på biblioteksverksamhetens produkter och tjänster.
Personlighet = Varumärket Detta betyder att bibliotekets personal måste tänka på följande i det vardagliga arbetet: Hur vi är? Hur vi gör? Hur vi ser ut? Biblioteket måsta leva varumärket och utveckla företagets mjukvara samt göra varumärket till ett manifest med fokus på långsiktighet.

Fällor
Det är nyttigt att spegla sig mot någon eller några andra inom verksamheten. Det är inte säkert att den bild man har av sig själv stämmer överens med mottagarens. Fällor som kan finnas men inte syns kan vara bristande självbild, bristande mod att göra skillnad eller bristande engagemang/kreativitet.

Unikitet
Hur blir biblioteket unikt? En fråga som kan tas i anspråk många gånger. Första steget är att göra rätt prioriteringar och få arbetet internt förankrat. För att ge kraft åt arbetet med att göra biblioteket unikt måste det finnas en tydlig och känd styrande idé formulerad samt syfte och mål, d.v.s. en organisationsidentitet, som också berör miljö och distribution.

Konkurrenter
Har biblioteket några riktigt farliga konkurrenter? Enligt Bo Melin finns två riktigt stora konkurrenter på den framtida marknaden och det är Google och 118 100.

Affärsidé
Biblioteken måste skriva sin affärsplan för att skapa en bild av det egna bibliotekets arbete, marknadsplan, aktivitetsplan, syfte och mål. En affärsplan tydliggör:
• Vilka man vänder sig till och vilka tjänster man erbjuder och med detta skapa ett mervärde för kunden.
• Kärnvärden
• Miljö, produkter och tjänster, samt beteende.
• Att vi är folkbildande, d.v.s. den lärande kulturen. Hur gör vi det bättre?
• Hur kommunicerar vi? En kommunikation, som betyder att vi finns.
• Hur arbetar vi med bibliotekets varumärke?
• Vilka är våra konkurrenter?

Runda bord
Efter lunch var det dags för deltagarna att samlas kring runda bordssamtal. Futurum.kom var tillsammans med fem andra projekt och verksamheter representerade. Efter en inledning där varje ”runt bord” fick fem minuter på sig att presentera sig, valde deltagarna vilket de ville höra mer om. Till Futurums runda bord kom tio deltagare som fick höra mer om projektet och diskutera olika frågor utifrån punkterna internt utvecklingsarbete, målgrupper, uppföljning och slutsatser. Mycket positivt och givande! Givetvis hade vi velat att alla deltagare skulle få ta del av vårt projekt men på det här sättet blev det lättare att föra dialog.

//Lisa Lundqvist & Maria Lundqvist

Annonser

Entry filed under: Omvärld.

Nytt nyhetsbrev ute Lägesrapport om Linnéuniversitetets utvärdering

1 kommentar Add your own

  • 1. Bland varumärken och runda bord i Stockholm « Bibliotek25  |  april 29, 2011 kl. 11:12 f m

    […] Efter lunch var det dags för deltagarna att samlas kring runda bordssamtal. Lisa Lundqvist och Maria Lundqvist representerade Futurum.kom och delade med sig av regionens erfarenheter. Läs ett referat från dagen på Futurum.kom-bloggen. […]

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


FUTURUM.KOM

Futurum.kom syftar till att stärka och lyfta fram den kompetens, service och innehåll som finns på våra bibliotek. Samtliga 25 bibliotek i Blekinge, Kronobergs och Kalmar län deltar samt Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar.

Sigrids berättelse

Ahmeds berättelse

Monas berättelse

Carinas berättelse

Kampanjbilder

Senaste inläggen

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 34 andra följare


%d bloggare gillar detta: